Efter en hel del sjukdom och allmän lathet så är jag tillbaka på bloggen igen! Med underbara Jars Of Clay i lurarna sitter jag och minns härliga stunder i Uppsala, ledsen för att den tiden aldrig kommer igen, lycklig för att jag har så fantastiska vänner här i Norrland nu. Men mest av allt så längtar jag nog bara till i sommar då jag ska bo där en vecka, det kommer att bli så sjukligt underbart och en vecka känns alldeles för kort.
Tänk bara, MT´s bil på okända vägar med onyttig mat utan några som helst skuldkänslor. Utan en tanke på resten av världen, enkelhet i sin allra tydligaste form.
Och nu tillbaka till verkligheten.
Jag tittar på någon obetydlig serie, läser en bok och äter nässelsoppa. Livet i en liten plåtburk. Glädje. Kursprov i spanska imorgon... I will say no more.
Honestly, the silence can speak for itself.